Fullmaktsgivning vid sjukdom – och varför arvsrätt hänger ihop med allt

23 sep. 2026

När kroppen sviker men besluten inte kan vänta

Tänk dig det här. Du vaknar en morgon och din mamma känner inte igen dig. Alzheimern har tagit ett språng över natten, och plötsligt står du där med räkningar som ska betalas, en lägenhet som kanske behöver säljas och ett bankkonto du inte har tillgång till. Ingen fullmakt finns. Ingen plan. Bara kaos.

Det är en situation som tusentals svenska familjer hamnar i varje år. Och den är nästan alltid onödig.

En framtidsfullmakt är ett dokument som ger en person du litar på rätten att fatta beslut åt dig – ekonomiska, personliga, praktiska – den dag du själv inte längre kan. Men det måste skrivas medan du fortfarande är vid dina sinnens fulla bruk. Väntar du för länge? Då är tåget redan gått.

Framtidsfullmakt kontra god man – en avgörande skillnad

Många blandar ihop begreppen. Det är förståeligt, men skillnaden är enorm.

En god man utses av tingsrätten. Det innebär byråkrati, väntetider och att en utomstående kan få bestämmanderätt över ditt liv. Du förlorar kontrollen över vem som tar hand om dina angelägenheter. En framtidsfullmakt däremot – den skriver du själv. Du väljer vem. Du bestämmer vad personen får göra och inte göra. Du sätter ramarna.

Sedan lagen om framtidsfullmakter trädde i kraft 2017 har möjligheten funnits för alla myndiga personer att ta det här greppet. Men fortfarande är det förvånansvärt få som gör det. Kanske för att vi inte gillar att tänka på att vi kan bli sjuka. Kanske för att det känns avlägset. Men faktum är att demens, stroke eller en allvarlig olycka inte skickar någon förvarning.

Kopplingen mellan fullmakt och arvsrätt som de flesta missar

Här kommer den del som få pratar om. Fullmakten och arvsrätten lever inte i separata världar. De är hopflätade på sätt som kan skapa antingen trygghet eller totalt kaos för dina närmaste.

Säg att din pappa blir svårt sjuk och att en av syskonen har fullmakt. Den personen börjar hantera pappas ekonomi – säljer sommarstället, flyttar pengar, kanske ger gåvor till sig själv eller sina barn. När pappa sedan går bort och arvet ska fördelas, upptäcker de andra syskonen att tillgångarna har smält ihop som smör i en het stekpanna. Konflikten är ett faktum.

Det här händer oftare än du tror. Och det beror nästan alltid på att fullmakten var för vagt formulerad, eller att ingen tänkte igenom hur den påverkar den framtida arvsfördelningen. Arvsrätt i Sverige bygger på principen att bröstarvingar – alltså barn – har rätt till sin laglott. Men om tillgångarna redan har försvunnit genom dåligt hanterad fullmaktsgivning, vad finns det då att ärva?

Att upprätta en fullmakt vid sjukdom i tid kan vara avgörande för att säkerställa att dina önskemål respekteras, och det är klokt att samtidigt sätta sig in i arvsrätt vid bortgång för att undvika framtida konflikter bland anhöriga.

Vad en bra framtidsfullmakt faktiskt bör innehålla

En fullmakt skriven på en servett duger inte. Tekniskt sett ställer lagen inga krav på att dokumentet ska vara bevittnat av en jurist, men det ska vara skriftligt och bevittnat av två vittnen. Men vet du vad? Det räcker inte att bara bocka av formkraven.

En genomtänkt framtidsfullmakt specificerar tydligt vad fullmaktshavaren får och inte får göra. Får personen sälja fastigheter? Ge gåvor? Hantera värdepapper? Varje sådant beslut kan ha direkta konsekvenser för arvsrätten. Om fullmaktshavaren till exempel ger bort en fastighet värd tre miljoner till ett av barnen, har de andra barnen rätt att kräva kompensation ur kvarlåtenskapen. Men om kvarlåtenskapen inte räcker till – ja, då står man där.

Mitt råd? Skriv fullmakten i samråd med en jurist som förstår både familjerätt och arvsrätt. Det kostar kanske några tusenlappar. Jämför det med vad en arvstvist kostar – ekonomiskt och emotionellt.

Gåvor, förskott på arv och fullmaktens gränser

En särskilt knepig fråga. Om den som har fullmakt ger gåvor från den sjukes tillgångar – räknas det som förskott på arv? Svaret beror på omständigheterna, men huvudregeln i ärvdabalken är att gåvor till bröstarvingar presumeras vara förskott på arv om inget annat anges.

Det skapar en intressant dynamik. Fullmaktshavaren kanske tror sig göra rätt genom att fördela tillgångar i förväg, men utan tydlig dokumentation kan det leda till en juridisk härva efter dödsfallet. Och den härvan? Den river familjer isär. Jag har sett det ske med egna ögon – syskon som inte talat med varandra på årtionden på grund av en oklart formulerad fullmakt och bristande kunskap om arvsrätt.

Därför bör fullmakten uttryckligen reglera om gåvor överhuvudtaget är tillåtna. Och om de är det – till vem, hur mycket, och under vilka förutsättningar.

Agera medan du kan

Det finns en brutal ironi i det hela. De som behöver en framtidsfullmakt mest – de som redan börjat tappa greppet – kan inte längre upprätta en. Dokumentet kräver att du förstår vad du skriver under. Att du har rättshandlingsförmåga.

Så vänta inte. Oavsett om du är 35 eller 75. Oavsett om du mår bra just nu. Livet har en tendens att inte bry sig om våra planer.

Prata med dina närmaste om vem som ska ha fullmakten. Prata om arvsrätt – ja, jag vet att det känns obekvämt, men det är hundra gånger bättre att ha det samtalet vid köksbordet än i en rättssal. Skriv ner dina önskemål. Anlita en jurist om du behöver hjälp. Och framför allt – gör det nu. Inte nästa vecka. Inte nästa år. Nu.

Energieffektivisering vid modernisering av befintliga hissystem

20 sep. 2026

Den dolda energitjuven i ditt fastighetsbestånd

Tänk dig det här. En hiss som installerats på 80-talet står och drar ström dygnet runt, år efter år. Belysningen i schaktet släcks aldrig. Motorn är överdimensionerad. Styrningen är analog och vet knappt vad standby-läge betyder. Det är verkligheten i hundratals fastigheter runt om i Sverige just nu.

Hissar står för en förvånansvärt stor del av en byggnads totala energiförbrukning — uppskattningsvis mellan 3 och 8 procent i flerbostadshus. I kontorsbyggnader med hög trafik kan siffran bli ännu högre. Men det pratas sällan om det. Fokus hamnar på fönster, ventilation och värmesystem. Hissen? Den bara finns där. Tyst och glömd.

Men vet du vad? Det är just där som potentialen gömmer sig.

Vad innebär egentligen en energieffektiv modernisering?

Att modernisera en hiss handlar inte bara om att byta ut panelen i korgen eller sätta in nya knappar. Det handlar om att gå in i systemets hjärta — motorn, styrningen, belysningen och hela driftlogiken — och göra fundamentala förändringar.

Den mest påtagliga åtgärden är att byta från en äldre växellådsmotor till en modern frekvensreglerad permanentmagnetmotor. Skillnaden är dramatisk. En sådan motor kan minska energiförbrukningen med upp till 70 procent jämfört med äldre teknik. Sjuttio procent. Låt det sjunka in.

Sedan har vi styrningen. Äldre reläbaserade system kör hissen på samma sätt oavsett om det är rusningstid eller mitt i natten. Modern mikrodatorstyrning anpassar sig. Den lär sig trafikmönster, optimerar startar och stopp, och kan till och med skicka hissen till det våningsplan där den statistiskt sett behövs mest. Smart? Absolut. Och det sparar kilowattimmar varje dag.

Och det bästa av allt — LED-belysning med rörelsesensor i korg och schakt. Det låter banalt, men den gamla lysrörsbelysningen som brinner 24/7 drar mer ström än du tror. En enkel sensorlösning kan kapa den kostnaden med 80 procent.

Regenerativ teknik — hissen som kraftverk

Här blir det riktigt intressant. Moderna hissystem kan utrustas med regenerativa drivsystem. Principen är enkel och genialisk: när hissen bromsas, eller när den åker nedåt med tung last, omvandlas rörelseenergin till elektricitet som matas tillbaka in i fastighetens elnät.

Tänk på det som en elbil med regenerativ bromsning. Fast vertikalt. I en kontorsbyggnad med hög trafik kan ett sådant system mata tillbaka uppemot 30 procent av den energi som hissen förbrukar. Det är inte science fiction — det är teknik som finns tillgänglig och installeras redan idag.

Jag har sett fastighetsägare som nästan inte trodde på siffrorna första året efter moderniseringen. Men elmätaren ljuger inte.

Stockholms fastighetsbestånd — en enorm potential

Stockholm har tusentals hissar som installerats före millennieskiftet. Många av dem fungerar, ja. De tar folk upp och ner. Men de gör det på ett sätt som kostar onödigt mycket — både i energi och i underhåll. Äldre system har fler rörliga delar, mer slitage, och kräver dyrare service.

För fastighetsägare som arbetar med hissar i Stockholm finns det idag riktigt bra möjligheter att genomföra energieffektiviserande moderniseringar utan att behöva riva ut hela installationen. Ofta kan man behålla befintlig schaktstruktur och ledskenor, men byta ut maskineri, styrning och korginredning. Det sparar både tid och pengar jämfört med en totalinstallation.

Och med tanke på Stockholms klimatmål — att vara fossilfritt till 2040 — så borde varje fastighetsägare se över sina hissystem. Det är lågt hängande frukt, om man ursäktar klyschan.

Ekonomin bakom moderniseringen

Okej, låt oss prata pengar. En fullständig energimodernisering av en hiss i ett flerbostadshus kostar typiskt någonstans mellan 400 000 och 800 000 kronor, beroende på hisstyp, antal våningar och installationens komplexitet. Det är en investering, ingen tvekan om det.

Men räkna baklänges. En äldre hiss kan förbruka 8 000–15 000 kWh per år. En moderniserad hiss med frekvensreglerad motor, LED-belysning och smart styrning kan komma ner till 2 000–4 000 kWh. Med dagens elpriser — och de lär knappast sjunka — handlar det om besparingar på tiotusentals kronor per år. Lägg till minskade servicekostnader och färre driftstopp, och payback-tiden krymper rejält.

Dessutom höjer en modern hiss fastighetens värde. Det är inte bara en driftfråga. Det är en affärsfråga.

Praktiska steg för dig som fastighetsägare

Börja med en energianalys av dina befintliga hissar. Hur gamla är de? Vilken motortyp har de? Hur ser driftmönstret ut? Många hissleverantörer erbjuder kostnadsfria besiktningar där de kan ge dig en tydlig bild av nuläget och potentialen.

Prioritera sedan rätt. Har du en fastighet med hög trafik — kontor, vårdboende, hotell — så är besparingspotentialen störst där. Men även i ett vanligt bostadshus med sex våningar gör det skillnad. Varje kilowattimme räknas.

Fundera också på om du kan samordna moderniseringen med andra åtgärder i fastigheten. Ska ventilationen ses över? Planeras ett stambyte? Att göra allt samtidigt minimerar störningar för de boende och kan ge stordriftsfördelar.

Och en sak till — välj en leverantör som faktiskt förstår energieffektivisering, inte bara byter delar rakt av. Det är skillnad. Stor skillnad.

Framtiden är redan här

Hissbranschen utvecklas snabbt. IoT-sensorer som övervakar energiförbrukning i realtid. Prediktivt underhåll som förhindrar driftstopp innan de inträffar. Molnbaserade styrsystem som optimerar hela hissgrupper i en fastighet.

Men du behöver inte vänta på framtiden. De energieffektiva lösningarna finns redan. De är beprövade, lönsamma och gör konkret skillnad — för plånboken, för driftsäkerheten och för klimatet.

Så nästa gång du kliver in i hissen, lyssna. Hör du det svaga surret från en motor som kämpar? Kanske är det dags att ge den gamla trotjänaren en välförtjänt uppgradering.

Förvandla din balkong till ett året-runt-rum med inglasning

23 aug. 2026

Den där balkongen du aldrig använder

Var ärlig nu. Hur många månader per år använder du egentligen din balkong? Tre? Fyra om du är optimistisk? Resten av tiden står den där – tom, kall och fullständigt bortglömd bakom en stängd balkongdörr. Kanske samlar utemöblerna damm under en presenning från oktober till maj. Kanske blåser det in löv i hörnen som ingen orkar sopa bort förrän vårsolen äntligen tittar fram.

Men tänk om den ytan – de där fyra, sex, kanske åtta kvadratmetrarna – kunde bli något helt annat? Inte bara en plats för sommarens morgonkaffe, utan ett riktigt rum. Ett rum du faktiskt använder varje dag, året om.

Mer boyta utan att flytta

Bostadspriserna i Sverige är vad de är. Att köpa en större lägenhet för att få ett extra rum kostar hundratusentals kronor. Ibland miljoner. En balkonginglasning ger dig i princip ett nytt rum – till en bråkdel av priset. Och du slipper flytta. Slipper mäklare, budgivning och hela den där cirkusen.

Jag har sett balkonger förvandlas till hemmakontor, lekrum, läshörnor och till och med små vinterträdgårdar fulla av gröna växter som trivs i det mjuka ljuset bakom glaset. En kompis till mig ställde dit en gammal fåtölj, en liten bokhylla och en värmefläkt. Hon kallar det sitt "rum utan wifi". Genialt, om du frågar mig.

Vad händer egentligen med klimatet inomhus?

Det här är den fråga alla ställer. Blir det inte kallt? Svaret beror på vilken typ av inglasning du väljer. En enkel inglasning utan isolering fungerar som ett vindskydd och höjer temperaturen med kanske 5–10 grader jämfört med utomhus. Det förlänger säsongen rejält – du kan sitta ute i mars och fortfarande i november.

Vill du ha ett riktigt året-runt-rum behöver du tänka ett steg längre. Isolerade glaspartier, kanske golvvärme, ordentlig tätning. Då pratar vi om en inglasning som håller 18–20 grader även när det är minus ute. Skillnaden i upplevelse är enorm. Plötsligt sitter du med kaffekoppen och tittar ut på snöfallet – utan att frysa.

Och det bästa av allt? Glaset släpper igenom dagsljus på ett sätt som en vanlig vägg aldrig kan. Det rummet kommer att bada i ljus, även under de mörkaste vintermånaderna. Det gör något med humöret. Verkligen.

Bostadsrättsföreningen – det oundvikliga hindret?

Okej, vi måste prata om det. Bor du i bostadsrätt kan du inte bara sätta igång. Du behöver styrelsens godkännande. Ibland behövs bygglov. Ibland inte – det beror på kommunen och fastighetens utformning.

Men det är sällan så krångligt som folk tror. Många föreningar har redan riktlinjer för inglasning, och leverantörer hjälper ofta till med ansökningar och ritningar. Nyckeln är att inte börja med att fråga grannen i trapphuset vad hen "tror gäller". Gå direkt till styrelsen. Eller ännu bättre – till en professionell leverantör som kan processen.

En investering som betalar sig

Det finns en ekonomisk sida av det hela som ofta glöms bort. En inglasad balkong höjer lägenhetens värde. Inte med exakt vad inglasningen kostar – ibland mer, ibland lite mindre – men den gör din bostad mer attraktiv vid en framtida försäljning. Mäklare vet det. Köpare vet det.

Dessutom minskar energikostnaderna. Glaset skapar en buffertzon mellan ute och inne som reducerar värmeförlusten genom balkongdörren och fönstren. Det är inte raketvetenskap. Det är bara fysik.

Så ja. Din balkong kan vara mer än en förvaringsplats för cykelpumpen och en halvdöd pelargon. Den kan bli ditt favoritrum. Det rummet du inte visste att du saknade – förrän du fick det.